2024 uppsattes ett helt nytt modernt hus med stora svarta fönster i ett kulturhistoriskt område, men att bygga med spröjsade fönster och brutet tak föreslås ett nej från tjänstemännen i Nacka kommun. Nu håller vi tummarna att politikerna tycker annat.
När kommunen stoppar “för vackra hus” – och kallar det anpassning
Jag ritar just nu ett hus i ett kulturhistoriskt område i Vikingshill, Nacka.
Ett projekt som borde handla om arkitektur, plats och kvalitet.
Istället har det blivit en fråga om något helt annat:
GODTYCKE
Ett hus godkänns – ett bättre avslås
På fastigheten står idag ett hus som:
fick bygglov
byggdes
fick slutbesked så sent som 2024
Det huset är:
högre (8 m i nockhöjd)
ljusare
mer framträdande
Vårt förslag?
lägre (6,5 m i nockhöjd)
mer nedtonat
dämpade kulörer
klassisk träarkitektur
Ändå får vi avslag.
Huset på tomten idag. Entrépartiet:
Vårt förslag till nytt hus och nya komplementbyggnader?
“Det är för mycket arkitektur”
Motiveringen?
Att huset:
är “för uttrycksfullt”
har “för mycket detaljer”
“ska inte konkurrera”
“ska underordna sig”
Alltså i praktiken:
Det är för mycket arkitektur.
Detta borde tonas ned anser kommunen:
Det nuvarande huset fick bygglov utan problem och även fällning av massor med träd så att tomten numera är som ett kalhygge.
Ett område byggt på variation
Det ironiska?
I Nacka kommuns egna beskrivningar lyfts Vikingshill fram som ett område med:
schweizerstil
cottagestil
herrgårdsstil
empire
till och med kinesiska lusthus
Alltså:
Ett område skapat av variation, influenser och arkitektonisk vilja
Inte av försiktighet.
Inte av rädsla att sticka ut.
Varför skulle just vår tid vara den första som inte får bidra?
En fråga jag också ställer mig är - hur kan detta hus från vår tid få finnas....
Vad säger lagen?
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska byggnader:
anpassas till sin omgivning
bidra till en god helhetsverkan
Men lagen säger inte att:
hus måste vara enkla
detaljer ska skalas bort
vissa stilar inte är tillåtna
Det finns inget lagstöd för att stoppa ett hus för att det är “för genomarbetat”.
När “anpassning” betyder “gör det tråkigare”
Begreppet “anpassning” används ofta.
Men i praktiken verkar det betyda:
ta bort detaljer
förenkla
tona ner
gör det som redan finns
Och plötsligt är vi där:
❌ Arkitektur reduceras till kompromiss
❌ Kvalitet blir ett problem
❌ Det som är genomarbetat blir något som ska skalas bort
Kommunen tycker att våra komplementbyggnader skall underordna sig mera huvudhuset. Det är för mycket fönster och detaljer. Men det är ju ändå dessa fönster och detaljer man lyfter fram i sitt kulturprogram i villor man vill bevara. Varför får man inte bygga detta 2026.
Vem vill inte ha stora vackra fönster mot vattnet i sin ateljé?
Godtycket – det verkliga problemet
Det här handlar inte bara om ett hus.
Det handlar om ett system där:
ett hus godkänns 2024
ett mer nedtonat hus avslås 2026
med hänvisning till “känsla” och “uttryck”
Hur ska man som arkitekt navigera det?
Vilka regler gäller egentligen?
Jag har sett det här förut
Det här är inte första gången.
I ett tidigare projekt i Trosa (se bilden ovan) fick vi avslag med motiveringen att huset var:
“för detaljerat”
Det ansågs helt enkelt inte passa.
Men efter att Arkitekturupproret uppmärksammade ärendet och opinionen växte…
…så ändrade politikerna i nämnden beslutet.
Huset fick bygglov.
Samma hus. Samma ritningar.
Det enda som ändrades?
Trycket utifrån.
Vad säger det om systemet?
När:
arkitektur avgörs i sociala medier
istället för i lagstiftning
…då har vi ett problem.
En farlig utveckling
Om den här utvecklingen fortsätter får vi:
mer försiktiga hus
mindre variation
färre arkitektoniska ambitioner
Och i slutändan:
sämre byggd miljö
Det handlar inte om stil
Det här är viktigt:
Det handlar inte om New England, herrgårdsstil eller modernism.
Det handlar om:
rättssäkerhet
konsekvens
tydliga regler
Och rätten att rita arkitektur som är:
genomtänkt
detaljerad
och vacker
Avslutningsvis
Vi säger ofta att vi vill bygga vackrare.
Men i praktiken?
Då stoppar vi projekten som faktiskt försöker.
Så frågan är:
Ska arkitektur styras av lagar och tydliga regler –
eller av tyckande som förändras från fall till fall?
När blir arkitektur en fråga om tyckande istället för lag?
.jpg)
